Insändare: Dags att Räppellera

Av Per Brolléus

Insändare från Bo Bergsjö och Gunnar Nordmark, Liberalerna.

Satsningen på ett helt nytt akutsjukhus i Räppe havererade och har i efterhand visat sig vara ett illa skött projekt. Det var en felsatsning med fel kurs in i framtiden. Det behövs nytänkande. Dags att Räppellera och reflektera. Patientens första kontakt med vården är den nära vården och i regel vårdcentralen. Det är där satsningen måste ske för att minska trycket på sjukhus och akut. Region Kronoberg måste tänka om och tänka nytt.

Sjukhusen har svårt att möta alla behov. Kostnaderna skenar över budget och till många verksamheter ökar köerna. Patienter i Kronobergs län väljer ofta att åka till andra regioner för få vård snabbare. Kostnaden för köpt vård ökar.

Vårdcentralerna har mycket svårt att rekrytera personal och är pressade. Mycket hyrpersonal ger dålig kännedom om patienten. Nya tekniska lösningar ställer sökande i diverse köer utan mänsklig kontakt och med långa väntetider. Det ökar kostnaden för telefondoktorer. De som inte når fram söker sig till akuten som tar emot alla som söker snabb hjälp eller svar på sin fråga. Väntetiderna blir omänskliga.

Går det att ändra kurs? Ja! I Kronobergs län läggs cirka 81 procent av pengarna på sjukhus, bara 19 procent på den nära vården. I flera länder i Europa satsar man betydligt mer på vården närmast befolkningen. I Sverige pratar man mest om hur viktig den är och gör tvärt om. Satsningen på Räppe var ett exempel på hur sjukhustänkande går före allt annat.

Borgholmsmodellen på Öland visar att man kan jobba annorlunda. Om regionen satsar på vårdcentraler kan belastningen på personalen, exempelvis antalet läkare per patient, nå rimliga tal. Det blir en arbetsmiljö där personal kan trivas och tjänster blir attraktiva. Med full bemanning har personalen tid att möta patienten. Personalen och patienter lär känna varandra. Du får möta ”din” läkare och ”din” sköterska. Om sjukhusen blir mer utåtriktade mot vårdcentralerna kan personalen på de olika enheterna samarbeta och snabbare avgöra bästa lösning, om specialistvård behövs eller inte.

En stor del av de patienter som besöker akuten och sjukhusen är frågande och oroliga. Om de har numret till sin personal på vårdcentralen och kan prata med dem skapas lugn och rätt hantering av problemet. Det minskar sjukhusvård och köer.

Borgholmsmodellen fungerar i Region Kalmar. Delar av detta tankesätt finns i Tingsryd och är framgångsrikt. På Öland kan man ringa sin vårdpersonal eller få hembesök. Samarbetet med kommunens vård är mycket bra och viktig. En undersökning mellan 2014 och 2018 i Borgholm visar att konsumtionen av sjukvård minskade med 3,8 procent. För traditionella vårdcentraler ökade den med 9,8 procent. Besök på akuten minskade med 18,9 procent för Borgholmsmodellen medan den ökade med 9,3 procent för andra vårdcentraler.

Varför lyssnar inte fler? Finns det motkrafter som inte vill? Vi måste arbeta på ett nytt sätt! Börja nedifrån, första dörren och vårdcentralerna. Och gärna mer förebyggande. Inte utgå från sjukhusen, de kan inte själva lösa sina problem uppifrån.

Boktips: Tid för tillit och trygghet. Bodil Jönsson och Åke Åkesson. 2023.

Bo Bergsjö och Gunnar Nordmark, Liberalerna.