Av Magnus Blom
Sportkrönikör Magnus Blom om Troja, om framtiden - och lite även om ett vitt lag i England.
IF Troja-Ljungby har varit klart för allettan sedan lång tid tillbaka och leder även Hockeyettan södra med två omgångar kvar i en hård kamp med Karlskrona HK och Halmstad Hammers. Det är förstås av akademisk betydelse eftersom placeringarna inte spelar någon roll, men däremot kan det vara lite prestige att trona överst och visa att man är ett vinnande gäng inför de kommande mötena mot kollegorna från söder samt sätta sig i respekt hos de övriga konkurrenterna som ansluter till allettan, som startar den 28 december.
Därför är matcherna mot Tyringe (borta) och Mörrum (hemma) av största vikt för att skaffa sig en bra känsla inför den kommande utmaningen i allettan, som ju Troja missade förra säsongen efter en sjätteplats i grundserien.
Men den här säsongen har Troja ett bättre och bredare lag som definitivt ska vara med och kriga om en plats i allsvenskan.
Om vi kikar på statistikbiten och börjar med special teams är Troja långt ifrån bäst i klassen. I power play har de 28,81 procent, som förvisso är starka siffror, men som placerar dem först på plats fyra. Men kan de rödvita hålla den nivån även framöver ska det räcka en bit. I box play däremot har Troja svaga 76,74 procent vilket renderar dem en tredjeplats, men här finns det absolut förbättringspotential och ska det bli en topplacering i allettan bör siffran krypa en bit över 80,00.
En statistik som är intressant är förstås för hur Troja ligger till efter respektive period. Period 1 är ”sådär”. Visst, de ligger trea, men har faktiskt bara vunnit nio av 19 och kan otvivelaktigt sorteras in under mycket snack och lite verkstad. För kan Troja höja sig i den första tredjedelen har de stora chanser att avgå med segern eftersom de nämligen är bäst både i andra och tredje perioden. Givetvis en trygghet att veta att konditionsmässigt står de sig mycket väl.
Publikt står sig Troja väl och de har snittat 1412 åskådare. Den noteringen inkluderar emellertid Trojakronan då 3040 fanns på plats i Ljungby Arena. Räknar man bort den matchen hamnar siffran istället på 1119.
Så, för att höja den siffran och göra ekonomin starkare krävs det att Jens Gustafssons manskap vinner sina hemmamatcher, spelar underhållande men även uppoffrande som en enhet. Det är bara att ta fram klipp och visa grabbarnafrån segermatchen mot Karlskrona som slutade 9–3. Den matchen var nämligen ett skolexempel på hur Troja ska agera på hemmais. I alla fall enligt mig.
Dejan i Tottenham. Foto: Bildbyrån
Avslutningsvis lite fotboll också. Jag svävade på moln efter Tottenhams bortaseger med 4–0 mot de regerande mästarna Manchester City. Men det kostade ett pris då keepern Vicario bröt ankeln och är borta tre månader samt att flera viktiga kuggar också varit på skadelistan, så den normalt breda truppen har varit ordentligt vingklippt sista veckorna.
Det har också avspeglats på resultaten i december: Fulham (1–1), Bournemouth (0–1) och Chelsea (3–4).
I Londonderbyt inledde Spurs lysande den första kvarten och ledde med 2–0. Men sedan höjde sig Chelsea samtidigt som båda mittbackarna Romero och van de Ven - som var tillbaka efter skador - tvingades utgå, Dessutom orsakade hemmalaget tå onödiga straffar och det håller naturligtvis inte.
I december väntar ytterligare sex matcher - bland annat en kvartsfinal i ligacupen hemma mot Manchester United den 19 december - under julmånaden innan 2024 är över. Coachen Postecoglou är ifrågasätt av fansen men han kommer inte att vika en tum när det gäller spelstrukturen och det högaktar jag honom för.
Men lyckas han inte vända trenden är risken överhängande att han får en hård julklapp av ägaren Levy.
God jul.