Gubbayoga: Från hö-hö till känslor, stress och välmående

Av Per Brolléus

Jag blir väldigt snopen när jag tittar in i yogalokalen hos Anna Melin. Där ser jag Bengan, Anderberg och Janne på Garvaren. Tre män som mitt förutfattade jag aldrig någonsin hade placerat på ett yogapass. Det skrockas och det snackas om stela kroppar, hockey och öl. Det låter ungefär så som det gör när män försöker hitta sin plats i förhållande till andra män. Men, det ändrar sig snart – på ett sätt som jag aldrig hade kunnat gissa.

Det är gubbayoga hos Annas Omtanke. Ja, det heter såklart inte gubbayoga, men det är det. Och överraskning nummer 2 kommer när Janne, Tony och Bengan berättar hur länge de gått hos Anna för att dels få en rörligare kropp, men framförallt för att komma ifrån stress och oro och problem med sömnen som det där kan ge.

– Jag har övningar som jag gör när jag känner att det snurrar för mycket här uppe, säger Bengan Elovsson, känd fotbollsdomarprofil i Ljungby som överraskar när han börjar prata om så kallade mjukare värden.

– Innan jag började här var jag ofta stressad. Framförallt kom jag inte i ro i hjärnan.

Bengan får medhåll av Janne och Tony.

Tony Anderberg har fyra terminer som yogare bakom sig. Foto: Per Brolléus

– Jag går upp tio minuter tidigare varje morgon och kör några övningar. Det går inte med ord beskriva hur bra det här är för mig, säger Tony Anderberg.

Alla tre står de där runt ledaren Anna Melin och hyllar det som vi precis varit med om. Janne har dragit på sig Trojatröjan eftersom han ska raka spåret till arenan och se Troja spela. Han missar första perioden.

– Det här är viktigare, så är det, säger Janne Lundh och samtidigt konstaterar gruppen att ingen har självmant kommit på idén att börja med yoga.

– Jag fick det i present, tror det var i julklapp för några år sedan, säger Janne.

– Samma här, säger Tony och Bengan.

Anna Melin på Annas Omtanke. Foto: Per Brolléus

5, 4 respektive 3 terminer har de tre herrarna som elever hos Anna Melin två våningar upp i ”gamla plast”, som Ljungbyborna säger, det vill säga på Helsingborgsvägen 9. I gruppen som Anna har den här kvällen är det sju herrar. Plus undertecknad.

– Här jobbar kroppen och vi rensar knoppen, säger en i gänget.

– Precis så är det, påpekar Anna som den här kvällen har haft två grupper. Först kvinnor, sen män.

– Det är kombon av det psykiska och det fysiska som gör att man blir en bättre människa, man mår bättre på så många sätt.

Rasmus, Bengan, Tony, Janne, Per, Janne och Patrik.

Jag backar något steg och konstaterar att min hjärna känns helt fräsch, så här en kvart efter passet. Kroppen är medgörlig på ett sätt som jag inte känt på evigheters evigheter. Det slog mig efter en stunds yogande att jag kunde sitta med raka ben på golvet utan att överkroppen föll bakåt. Det har nog inte hänt på hela 2000-talet.

Om bara någon vecka är det dags för nya yogagrupper att dra igång. Tony, Janne och Bengan lär dyka upp – och även de andra, Rasmus, Patrik och Janne nummer två. De är sålda och har hittat något som gör enorm nytta samtidigt som alla erkänner att det här var verkligen inget de hade gått och funderat över.

– Hade du frågat mig för tre år sedan om yoga så hade jag bara skrattat och börjat prata om annat, säger Tony samtidigt som de andra nickar.

– Men fasen, Per, fatta hur jäkla bra det här är.

Avslappning och stretching på samma gång - det är gubbayoga. Foto: Per Brolléus