Jonnys liv och hobby: En kamp med värja

Av Magnus Blom

Det gamla ordspråket stämmer dock inte in på Johnny Enarsson i Ljungby Fäktklubb.75-åringen, som var med och grundade LFK 1972, är nämligen fortfarande aktiv i klubben som tränare.
– Det är fortfarande lika roligt att se när barnen utvecklas både som fäktare och socialt som individer. Vårt mål är att alla ska trivas när de är med oss, säger Johnny som kommer från den lilla byn Laxsjö i Jämtland.

En relevant fråga till att börja med. Hur mycket ersättning har du fått under alla dessa år?

– Jag har aldrig tagit ut en enda krona i betalning.

Så var med den saken.

Foto: Magnus Blom

Vägen till Ljungby har innehållit några stopp på vägen. Först blev det Hedemora i Dalarna och sedan vidare till Vetlanda innan han flyttade till Halmstad på västkusten för att gå befälsskolan på F14. Därefter hamnade han i Ljungby 1971 och på hösten stod Sunnerbohallen klar och där har klubben funnits sedan januari 1972.

– Jag lärde mig grunderna i fäktning när jag bodde i Halmstad och tillsammans med Hans Coger bildade vi föreningen. Jag har också gått fyra olika steg som tränare på Bosön i Stockholm och även andra utbildningar för att utveckla mitt ledarskap, berättar Johnny som varit runt och tävlat i hela världen.

Världskartan i klubbrummet sitter uppe av en anledning. Foto: Magnus Blom

Och i det lilla klubbrummet i Sunnerbohallen finns en världskarta uppsatt på väggen med en massa nålar i olika färger.

– Det visar vilka platser vi varit och tävlat på. Det är ganska fascinerande och just att knyta kontakter och skapa ett socialt nätverk har varit viktigt. Vi har även haft medlemmar i klubben som deltagit på VM.

Jonny Enarsson - en fäktningslegendar. Foto: Magnus Blom

Några speciella ställen som väcker extra känslor?

– Jag och en polare åkte med landslagskillarna Rolf Edling och Hasse Jakobsson på en världsturné 1977. Trippen gick till Hong Kong, Filippinerna, Australien, Nya Zeeland. Tahiti, Påskön, Chile och Brasilien. Det var en fantastisk upplevelse som jag aldrig glömmer.

Foto: Magnus Blom

Med drygt 50 år som tränare inom fäktningen har Johnny fått vara med om hur sporten har utvecklats. Inte minst när det gäller träningarna.

– Det var betydligt tuffare förr, den saken är klar. Nu handlar det mycket om att leka och få igång motoriken bland ungdomarna. För en fäktare gäller det att röra sig som en balettdansös med mjuka och fina rörelser. Det är en hel vetenskap att utnyttja motståndarens rörlighet och som fäktare gäller det att ha en mental styrka, säger Johnny och pekar på sitt huvud.

En som haft Johnny som tränare och nådde stora framgångar som aktiv är Emma Albinsson, som även är ordförande i klubben. Hon vann på ungdoms-SM och var även bästa svenska på ungdoms-OS i Moskva.

– Johnny klagar aldrig. För honom gällde det att passa träningstiderna och uppföra sig bra. Han var bitvis hård men mycket rättvis och jag har honom att tacka för det jag fått vara med om, inflikar Emma.

Foto: Magnus Blom

Ljungby FK håller till i Sunnerbohallen i ett litet krypin som innehåller skåp, kontor, material, och verkstad. Träningshallen är 42 meter lång och tio meter bred.

– Jag klagar inte utan här trivs jag.

Klubben var som störst på 1990-talet då de nådde strålande resultat i SM såväl som internationellt. På hemmafronten arrangerade de något helt nytt i form av Ljungby Fäktmara som lockade Sverigeeliten och gästspel från Norge, Danmark, Finland och Polen i en tävling som varade i två dagar.

– Den blev populär bland de aktiva trots att den var brutalt tuff.

Tuff har tiden även varit för föreningen då de mest framstående slutade och skapade ett tomrum. Men på senare år har det vänt igen.

– Anledningen är att fler föräldrar är positivt inställda på att hjälpa till. Jag och Emma klarar inte att dra runt klubben själva.

Ett exempel på att Ljungby FK har en förmåga att få fram duktiga ungdomar på nytt har det visat sig de senaste månaderna i olika tävlingar. Tioårige Victor Ritsinger blev först trea i Lingiaden på hemmaplan och följde upp det med en seger i Calmare Cup i Kalmar.

– Mamma Viveca anmälde mig till klubben och nu har jag hållit på i två år och tycker det är kul. Jag kan vara lite lurig när jag fäktas och min bästa egenskap är att jag är bra på att kontra, säger Victor, som även håller på med tennis två gånger i veckan i Värnamo.

Att Victor hävdat sig väl så här långt är ett bevis för att tränarduon Johnny och Emma lyckats väl med upplägget.

Men hur länge kommer Johnny att hålla på med fäktning? Enligt huvudpersonen kommer det att dröja ett tag till.

– Jag har lite skavanker här och var, men känner mig någorlunda bra i trim så fem år till siktar jag på, skrattar den 75-årige eldsjälen.

Johnny Enarsson är onekligen en enastående ledare som Ljungby FK ska vara stolta över.

Magnus Blom