Jultian blir jultjugan – och Ingrid var lättövertalad

Av Per Brolléus

Hon hade bestämt sig för att sluta måla julkort, men övertalningskampanjen från Lions sida var avklarad på någon minut.
– Jag var inte så svårflirtad, säger den skrattande konstnären Ingrid Elf, som nu gör sitt 41:a julkort med Älmhultsmotiv och som under årens lopp dragit in många miljoner till välgörenhet.

Det legendariska vykortsföretaget Backemarks i Älmhult var under många decennier Ingrid Elfs hemmaplan yrkesmässigt. Här gjorde hon, bland annat, företagets populära julkort som skickades i miljontal mellan släkt och vänner. För drygt 40 år sedan skulle Elmhults Bruk ta fram ett eget julkort och efter lite tidspress och något misslyckande samt krångliga omvägar så blev det där motivet startskottet på en tradition som varar än idag. Till jul ska Ingrid måla ett julkort som ska tryckas upp och sen säljas av Lions i Älmhult. Alla känner till den berömda Jultian.

Ingrid Elf var lättövertalad att fortsätta med att skapa sina fantastiska julkort. Foto: Per Brolléus

– Men i år händer det stora saker, påpekar Håkan Persson från klubben med de gula jackorna. Vi höjer priset – med det dubbla.

Han skrattar gott när han får frågan om det blivit några högljudda protester över denna hundraprocentiga höjning.

– Nej, det flesta har sagt att det var väl ändå på tiden. Och jag håller med.

Så jultian har blivit jultjugan och 78-åriga Ingrid Elf är still going strong. Men årets jultjuga är ändå lite speciell.

– Ja, jag har valt ut gamla motiv och gjort ett slags kollage av det hela. Ett sätt att sätta punkt för jultian, samtidigt som jag tycker att det blev väldigt bra.

Årets julvykort är ett kollage på flera gamla kort. Foto: Per Brolléus

Jultiorna, och troligen även framtidens jultjugor, har blivit samlarobjekt. Såväl de trettio medlemmarna i Lions och konstnärinnan själv, Ingrid, får ofta förfrågningar om gamla julkort.

– Det ringer ofta folk och frågar. Dom kan sakna något år och vill göra sina samlingar kompletta.

Tekniken Ingrid använder för att skapa sina otroligt juliga motiv är i grunden akvarell. Därefter experimenterar hon sig fram för att få den perfekta känslan.

– Ska man måla snö är salt outstanding bäst. Men, han som sköter scannandet av tavlorna är inte lika glad. Det förstör han scanner, menar han, så jag har fått sluta med salt nu.

Även om priset på Lions julvykort i år har dubblats så räknar Håkan Persson med att man kommer dra in ungefär samma summa som i fjol.

– Vi ligger på ungefär 100 000 i intäkter. Det är faktiskt Lions största inkomstkälla, betonar han. Av dessa pengar går ungefär en tredjedel till internationella projekt, inte minst till Ukraina, en tredjedel är till nationella projekt och en tredjedel stannar här i Älmhult. Men varenda krona går iväg. Alla här jobbar helt ideellt.

Vad som är motivet på julvykorten kan tyckas vara ganska okontroversiellt. Men Ingrid berättar att hon fått skäll ett par gånger.

– När Ikea firade 50 år fick jag skit för att jag tog med Ingvar Kamprad på en häst. Och någon har inte gillat att jag valt ett motiv från Göteryd en gång, säger hon med ett leende.

Jultian blir tjultjugan: "Det var på tiden". Foto: Per Brolléus

Men vad man väljer som motiv är viktigt. Bland annat har hon aldrig kyrkor på sina julvykort.

– Nej, inga kyrkor, inga skyltar från butiker och heller inga hundar. Men älgar och katter går bra. Det bara är så.

Det säger Ingrid Elf mycket bestämt nu när hon för sista gången gör ett julkort åt Lions. Eh… Ja, alltså… Innan hon såklart blir övertalad på ungefär två minuter igen någon gång nästa höst.