Ljusning i barnafödandet – Ljungby, Markaryd och Älmhult ökar

Av Per Brolléus

Trots att Sverige som helhet slår bottenrekord i barnafödande, går vissa kommuner i Småland mot strömmen. Ljungby, Markaryd och Älmhult hör till dem som ser ökningar – i en tid då många andra ser kraftiga ras.
– Det visar att det går att göra skillnad på lokal nivå, även när trenden nationellt är negativ, säger Zara Lindberg, expert på personförsäkringar hos Dina Försäkringar.

Det summerade fruktsamhetstalet – alltså antalet födda barn per kvinna – ligger 2024 på rekordlåga 1,43 i riket. Men Ljungby sticker ut med ett fruktsamhetstal på 1,72, vilket är en ökning med hela 18 procent sedan år 2000. Älmhult har gått upp till 1,74 (+6 %) och Markaryd till 1,80 (+10 %).

– Det är ganska anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att vi ser så djupa fall i många andra kommuner. Det här är tydliga exempel på hur lokala förutsättningar påverkar beslut om att skaffa barn.

Zara Lindberg pekar på flera möjliga faktorer bakom uppgångarna.

– När vi tittar på kommuner där barnafödandet ökar, ser vi ofta en kombination av tillgång till bostäder, trygga uppväxtmiljöer och fungerande barnomsorg. Det handlar också om att livet ska gå ihop – att det finns en balans mellan arbetsliv och familjeliv.

Enligt Lindberg är det ingen slump att flera mindre kommuner i södra Sverige går mot trenden.

– Det finns ett lugn och en närhet till naturen som många familjer uppskattar. I kommuner som Ljungby, Markaryd och Älmhult tror jag man lyckats erbjuda just det där som många efterfrågar – trygghet, närhet och praktiska lösningar för vardagen.

Samtidigt är skillnaderna stora i landet. I exempelvis Lund föds nu i snitt bara 1,12 barn per kvinna, vilket är den lägsta siffran i hela Sverige. Även Växjö har dystra siffror i statistiken. Lågt antal barn födda per kvinna och dessutom går det nedåt med 1% för residensstaden. Värstingen i länet är Tingsryd som har en oroande utveckling. Av befolkningen blir allt fler äldre och barnafödandet enligt den här statistiken sjunker med 20%.

– Det visar verkligen på klyftorna. I vissa kommuner föds nästan dubbelt så många barn som i andra – och det får långsiktiga konsekvenser för både välfärd och lokal utveckling.

Lindberg understryker att det inte finns någon enskild mirakelförklaring – men att statistik som denna kan hjälpa kommuner att se vad som fungerar.

– Barnafödande påverkas av många saker, men det går att påverka. De kommuner som lyckas locka och behålla barnfamiljer har ofta satsat långsiktigt på sådant som spelar roll i vardagen. Det är ett arbete som kräver både vilja och strategi.

Fakta: Fruktsamhetstal 2024 (förändring sedan 2000)

Ljungby: 1,72 barn per kvinna (+18 %)

Markaryd: 1,80 barn per kvinna (+10 %)

Älmhult: 1,74 barn per kvinna (+6 %)

Värnamo: 1,72 barn per kvinna (+2%)

Halmstad: 1,55 barn per kvinna (+3%)

Växjö: 1,41 barn per kvinna (-1%)

Tingsryd: 1,41 barn per kvinna (-21%)

(Rikssnitt: 1,43)