Man från Ljungby utsatt för spoofing
Av Per Brolléus
Dags att lära sig ett nytt ord som står för ett brott: Spoofing.
Och det är just spoofing som en 40-årig man i Ljungby har polisanmält att han råkat ut för.
Enligt Ljungbypolisen är mannens anmälan en av de första med just ordet spoofing i sig och det handlar helt enkelt om att någon nyttjar en annan persons telefonnummer. Person A ringer till person B som tror att det är person C som ringer.
Såvitt polisen kan se i nuläget så har inget försök till något ekonomiskt relaterad brott skett. Men tekniken har vid flera tillfällen använts för att en person ska förvillas att tro att det är till exempel en son eller dotter som ringer eller messar och behöver hjälp med något, kanske med pengar. Banker har ofta utsatts för spoofing då det i displayen hos mottagaren ser ut som om det är just banken som ringer, medan det i själva verket rör sig om bedragare.
Senaste åren har många personer lurats av sms där ett barn skrivit att de bytt mobilnummer och behöver snabbt pengar. Detta brott har genererat miljoner till bedragarna. Att man nu stjäl nummeridentiteten från folks mobiltelefoner gör att ett liknande brott kan begås ännu enklare.
40-åringen i Ljungby fick via ett antal personer veta att de blivit uppringda av honom – utan att det var han som ringde. När Ljungbymannen kontaktade sin teleoperatör fick han bekräftat att det var just spoofing han råkat ut för.
Flera telebolag går ut med information om spoofing på sina hemsidor. Telenor skriver så här:
Spoofing är en typ av bedrägeri där bedragarna lurar till sig känslig information från privatpersoner. Men det finns hjälp att få.
Spoofing innebär att någon utnyttjar en annan persons eller företags identitet för att genom exempelvis spioneri eller manipulation bedra någon annan och få tillgång till känslig information. Spoofing görs online och metoderna utvecklas med tiden. Exempelvis kan bedragare utge sig för att vara ett företag och skicka ett mejl med länkar till en falsk hemsida.
Internetstiftelsen förklarar att Spoofing är en vanlig form av bedrägeri.
Det är vanligt att bedragaren manipulerar telefonnummer för att få det att se ut som att det är en pålitlig aktör som kontaktar dig.
Bedragare kan också skicka ut sms som ser ut att komma från pålitliga aktörer, exempelvis Polisen eller Skatteverket. I smset finns en länk bedragaren vill att du ska klicka på. Ibland är syftet att få dig att uppge känslig information medan det ibland kan vara att sprida ett virus i din telefon.
Bluffmejl skickas ut i samma syfte som sms. Bedragaren vill att du ska klicka på en länk eller ladda ned en fil.
Vissa bedrägerier sker också via falska webbplatser. Bedragaren bygger då en webbplats i syfte att göra den identisk med ett företags eller en myndighets webbplats. Där uppmanas du uppge inloggningsuppgifter eller kontoinformation.
LÄS VECKANS TIDNING
