Mariannes benbrott kunde förhindrats av en 50-årig judoklubb

Av Per Brolléus

Plötsligt låg hon där på golvet och kände direkt att något inte var som det skulle vara. Ett barnbarn råkade falla på 87-åriga Marianne Nexe och lårbenet gick helt enkelt av. En av många tusen fallolyckor i Sverige varje år som kostar samhället enorma belopp.
Enligt ny statistik rör det sig om det svindlande beloppet 16,8 miljarder kronor. Och många av olyckorna hade kunnat förebyggas. Det kallas fallpreventiv träning och landets judoklubbar står redo att lära ut.

– Så jag hade kunnat träna på att falla utan att skada mig, säger en överraskad Marianne som sex månader efter olyckan fortfarande har svårt att röra sig fullt ut.

16,8 miljarder varav drygt 11 miljarder är kostnader som kommuner och regioner får stå för. Detta hissnande belopp vill Älmhults Judoklubb minska kraftigt. Elisabeth Haider är ordförande i klubben.

– Det satsas enorma pengar på att vi ska lära oss att simma, vilket såklart är bra. Men jämför du riskerna med vatten och fallolyckorna så är de ju knappast på samma planet, menar hon.

För Marianne har det senaste halvåret varit det värsta i hennes liv.

– Har inte kunnat vara ute och gå på ett halvår och har såklart fått en massa hjälp för att reda ut saker och ting, berättar Marianne som fått en helt ny höft och är såklart väldigt tacksam för det.

Fallolyckorna för äldre innebär ofta väldigt lång konvalescens. Det krävs insatser från hemsjukvården, hemtjänsten och såklart den akuta vården med dyra och, för patienten, farliga operationer. Dessutom, livskvalitén för den drabbade personen försämras enormt. Och allt hade kunnat lösas med träning.

– Det handlar om att träna balans, styrka och att falla, framför allt att våga falla, säger Elisabet Haider.

– Träning för äldre har dessutom visat sig vara väldigt effektiv. En 75-åring som tränar 30 minuter i veckan får mycket mer utväxling och effekt på den träningen än en otränad 30-åring.

Elisabeth berättar om sin egen mamma och hur effektivt det har varit att träna på att våga falla.

– Hon faller ofta, men har lärt sig att inte vara rädd. Det gör att hon landar mycket bättre och klarar sig.

Svensk judo vill att samhället investerar i utbildningar för äldre och menar att återbetalningen handlar om många många miljarder.

– Jag hade gärna lärt mig att falla, säger Marianne som inte vågade tro att hon som 80-plussare skulle kunna lära sig det.

I mångt och mycket handlar träningen om att bli lite snabbare i musklerna och skapa en säkerhet hos den som riskerar att falla och bryta ben i kroppen.

– Finns en mycket enkel övning som äldre kan göra varje dag, menar judoklubbens ordförande. Sätt dig på en stol och res dig snabbt. Den förebygger inte själva fallet, men gör att musklerna reagerar på ett annat sätt när olyckan är framme.

Utvecklingen går dessutom åt helt fel håll idag. Enligt en ny rapport om skolbarn så ökar antalet barn som inte klarar av att göra en kullerbytta dramatiskt. Även detta märker man på judoklubbarna då nybörjarna är i ”sämre form” nu än någonsin.

– Vi ser det där med kullerbyttorna, det kunde alla barn göra när jag var liten.

– Men det är inte försent. Judo kan man börja med när som helst i livet. Vi har nybörjargrupper för 50-60-åringar, berättar Elisabeth. Och jag kan lova att fallolyckorna bland folk som tränat judo får betydligt mindre konsekvenser än de får bland de som aldrig tränat.

Judoklubben i Älmhult, som började som en sektion inom Ikeas personalklubb på 70-talet, firar i vår 50 år. Det innebär att de som var med när föreningen startade nu är i åldersgruppen där fallolyckorna får en förödande effekt.

– Har du tränat judo som ung så har du otrolig nytta av det som äldre. Det sitter i ryggmärgen hur man ska falla. Så det bästa vore att varenda unge tränade judo. 16,8 miljarder kronor, det är mycket pengar det, säger Elisabeth Haider och hoppas att fler föräldrar bjussar sina barn på en mycket säkrare ålderdom.