Räddningschefen: ”Det är en natt man aldrig glömmer”

Av Carina Nilsson

För snart 20 år sedan drabbades södra Sverige av stormen Gudrun. Ovädret har kallats den värsta naturkatastrofen någonsin i Sverige. Hårdast drabbades Kronobergs, Jönköpings och Hallands län.
Räddningschefen i Markaryd, Anders Johansson, var med när stormen drog in.

Kvällen den 7 januari 2005 jobbade Anders Johansson som styrkeledare i Strömsnäsbruk när han blev uppringd av ställföreträdande räddningschefen Ulf Andersson.

– Han berättade att det skulle blåsa och jag fick i uppdrag att ringa in extra personal. Jag åkte också ner och kollade så att bilarna var tankade, att vi hade verktyg och att våra båda elverk fungerade, säger Anders.

Framåt kvällningen började vinden ta i ordentligt.

– Det första trädet föll över Lagastigsgatan ungefär i höjd med Alandsköp. Vi fick i uppdrag att åka och ta bort det från vägen. När vi sedan skulle tillbaka så föll det sex-sju träd till som vi fick röja bort från vägen, säger Anders Johansson.

Markaryds räddningschef Anders Johansson jobbade som styrkeledare för deltidskåren i Strömsnäsbruk när Gudrun drog in över Halland och Småland. Foto: Carina Nilsson

Snart blev det omöjligt att komma fram till SOS och strömmen gick i hela Strömsnäsbruk. På Shell slutade bränslepumparna att fungera och den ena bilisten efter den andra blev stående på mackens parkering.

– En del hade slut på bensin och andra vågade inte köra vidare. Då erbjöd mackägaren Torsten Svensson dem att stanna över natten. Jag tror det var 30–40 personer som sov över på macken, säger Anders Johansson.

Deltidsstyrkan fick strax ett nytt larm. Ambulansen behövde komma fram till ett akutfall i Tannsjö.

– Vi skulle röja väg för dem och gav oss ut igen. Men under tiden som vi sågade och fick bort ett träd så drog stormen ner tio nya. Vi fick backa bilen tillbaka, där och då började vi förstå vidden av det hela, säger Anders.

Efter en liten stund blev räddningstjänsten kallade till Hinneryd. Även där var vägen täckt av stormfällda träd.

– Vi fick såga upp en ränna. Så här i efterhand inser jag att vi tog för stora risker, både jag och en kollega höll på att få stora träd över oss men som väl var gick det bra.

Ofantliga mängder virke förstördes under Stormen Gudrun. Foto: LT:s arkiv

Brandmännen fick en kort paus inne på stationen för att dricka vatten och de kunde även köra hem till sina familjer.

– När vi fick veta att alla hade det bra hemma så gav det ny energi för att fortsätta, säger Anders.

Men runt klockan ett på natten den 8 januari gav räddningstjänsten upp arbetet med att röja vägar.

– Det hade ramlat en ofantlig massa träd och vi insåg att det måste till maskiner och expertkunskap i röjningsarbetet, säger Anders.

På söndagen tog de sig till Eklidens äldreboende där man hade hållit igång elen med hjälp av ett elverk.

– Där kunde vi få kontakt med omvärlden och det som verkligen slog en var viljan att hjälpa till --det var en enorm uppslutning, folk kom från alla håll, säger Anders.

När vägarna röjdes fria låg de nerblåsta träden som vallar längs sidorna. Foto: LT:s arkiv

En av de viktigaste lärdomarna för räddningstjänstens och kommunens del var att de lärde sig att bygga stab, anser Anders.

– Du måste ha en organisation och en ledning som styr upp arbetet och kan skicka rätt resurser till rätt plats. Vi insåg också att vi behöver ha mer material så som elverk och motorsågar vilket vi har idag. Vi har också en bättre beredskap i vår bemanning och en bättre samverkan inom räddningstjänsten.

Stormen Gudrun ledde också till att kraftbolagen bestämde sig för att göra investeringar i elnätet. Hundratals mil elledningar ligger numera i marken och fiber har ersatt telefonstolpar och luftledningar.

– Vi är mycket mindre sårbara för stormar idag. Samtidigt står vi inför helt nya utmaningar med världsläget, och klimatpåverkan. Idag jobbar vi hela tiden med de här frågorna. Vi lärde oss mycket av stormen Gudrun och den 7 januari 2005 är en natt man aldrig glömmer, säger Anders Johansson.

Fotnot: Läs om Joakim, som var utan ström i tre veckor efter Gudrun, i veckans papperstidning.

Fakta om stormen Gudrun: Hanö utanför västra Blekinge hade både högst medelvind, 33 m/s (orkanstyrka), och de kraftigaste vindbyarna, 42 m/s, men mest anmärkningsvärt under stormen var de kraftiga västliga vindbyarna inne i det skogrika Småland, där både Ljungby och Växjö noterade 33 m/s. Vindbyar på 25-30 m/s förekom i stora delar av Götaland och även i sydöstra Svealand.

Det var främst Småland, Halland, norra Skåne, Blekinge samt södra Västergötland som drabbades av svåra och omfattande skogsskador. Skogsstyrelsen har uppskattat att omkring 75 miljoner kubikmeter skog fälldes av stormen.

Över 400 000 hushåll blev strömlösa, en del i flera veckor. Nio personer omkom i Sverige under stormnatten, och över 10 i röjningsarbetet efteråt.

(Källa: SMHI, Wikipedia)

Stormen Gudrun gav många viktiga lärdomar vad gäller krisarbete och krisberedskap. Foto: LT:s arkiv