Yazans otäcka sjukdom: ”Trodde jag skulle dö”

Av Magnus Blom

Förra året vann Ljungby IF serien.
En som fick sitt genombrott var anfallaren Yazan Alalwan.
Men istället för glädje över spel i division 3 bröt helvetet löst i början av januari för den talangfulle 18-åringen.

– Det har varit några oerhört tuffa månader, men nu är jag på väg tillbaka och målsättningen är att göra comeback i höst, meddelar Yazan, som är på plats i god tid på Lagavallen innan A-lagsträningen sätter igång.

Anledningen till det?

– Jag har tränat lite extra med Ethan (Nsanzumukama). Han är bara tolv år, men ”bor" här nere och tränar nästan varje dag och är en stor talang. Kul att ge honom lite tips, som gör att han blir bättre.

Och Ethan, som har trixat med bollen 916 gånger (!) utan att tappa den till marken, är glad att hans idol är tillbaka igen.

– Yazan är snäll och det är kul att träna tillsammans med honom.

Yazan Alalwan med sina idoler i Arsenal och 12-årige Ethan som har Yazan som sin idol. Foto: Magnus Blom

Yazan gjorde sin första säsong med A-laget i fjol som 17-åring. Anfallaren började mest på bänken men visade ändå prov på sin målfarlighet och noterades för åtta fullträffar och bidrog i allra högsta grad att LIF lyckades vinna serien efter 3–1 i seriefinalen mot Smålandsstenar i sista omgången.

– Det bästa jag varit med om i min korta karriär. Det var spännande med en ren final i slutomgången, men vi hade många fans på plats som stöttade oss. Och det var rätt lag som vann, då vi var en tajt grupp som höll ihop, säger Yazan, som kom till Sverige från Syrien 2014 och hamnade i Blomstermåla utanför Kalmar.

Därefter flyttade familjen till Lidhult innan det blev en ny flytt som slutade i Ljungby 2020.

– Jag var ett litet busfrö för några år sedan och hittade på lite dumma saker, men det har jag slutat med sedan jag kom till Ljungby. Nu är det fotboll som gäller för min del, säger Yazan, som fyllde 18 år den 1 januari och hade stora förhoppningar på division 3-säsongen.

Tillbaka i laget igen efter sjukdomen som var nära att ta Yazans liv. Foto: Magnus Blom

Men det som såg så lovande ut förvandlades till rena mardrömmen. För några dagar efter födelsedagen började problemen för Yazan, som var själv hemma, då han drabbades av magsmärtor och tvingades uppsöka akuten. Det togs olika prover, men han fick lämna lasarettet samma dag.

– Men dagen efter mådde jag illa igen och spydde så jag ringde ambulansen som kom hem och tog nya prover i lägenheten innan jag blev inlagd på lasarettet. Där fick jag medicin, men de passade inte mig så jag blev sämre igen och fick stanna kvar i en dryg månad.

Personalen tog ytterligare prover under den här perioden och då framkom det att tarmen var inflammerad och nya åtgärder fick vidtas.

– Det handlar om en kronisk sjukdom som heter Ulserös kolit och jag får leva med den just nu genom att ta tabletter.

Att det handlar om en allvarlig sjukdom står utom allt tvivel och det märktes också på Yazan, som normalt har en matchvikt på 75 kilo.

– Jag kunde inte få i mig något annat än flytande mat och jag gick ned 25 kilo i vikt och hade blod i avföringen, berättar LIF-anfallaren och fortsätter:

– Jag fick mer smärta i magen och besökte toaletten tolv gånger varje dag.

För undertecknad blir det väldigt känsligt och jag fäller en tår.

Hur var den här tiden?

– Mentalt var det oerhört jobbigt och jag låg vaken på nätterna och grät och trodde jag skulle dö.

En dag var det också nära att det hände i verkligheten.

– Jag fick problem med andningen och lyckligtvis stod personalen precis utanför dörren när jag tryckte på larmknappen och kunde snabbt ge mig syrgas.

Yazan Alalwan. Foto: Magnus Blom

I april blev det en tripp till Växjö för Yazan som inte kunde ta emot droppet på rätt sätt utan fick ny vård med andra tabletter och mediciner. Det gav bra effekt för i slutet av april och början av maj blev hälsotillståndet bättre för 18-åringen.

– Jag fick tillbaka aptiten och kunde börja äta vanlig mat och det kändes förstås fantastiskt och i juni mådde jag som allra bäst.

Han har också fått bra stöd av föreningen och inte minst lagkamraterna i A-lagstruppen som hade gjort en insamling till sin lagkamrat.

– Jag fick ett presentkort på 800 kronor som kommer väl till pass. Jag har dock inte bestämt mig ännu för vad jag ska köpa.

I början av juni gjorde han sitt första träningspass med A-laget och det var förstås extra känslosamt efter fem månaders vistelse i sjukhusmiljö.

– Jag är svag i benen, men fotboll är det bästa jag vet. Jag ska dock ha tålamod och verkligen lyssna på kroppen och ta ett steg i taget.

Comeback i höst?

Den senaste månaden har det alltså gått åt rätt håll för Yazan, som slutade med kortison för två veckor sedan.

– Nu känner jag ingen smärta längre och det är en enorm skillnad. Nu tar jag endast en tablett och även en spruta som jag sköter på egen hand och det blir ingen operation enligt läkarna. Jag kan äta vad som helst och det blir bara två–tre toabesök om dagen.

Har du sett många matcher?

– När jag låg inlagd streamade jag matcherna och när jag blev piggare åkte jag med laget och så dem borta mot Kalmar City och Rödeby. Det har betytt mycket för mig då jag känt mig som en i gänget.

Hur har de skött sig den här säsongen?

– De har gjort det riktigt bra och ligger fyra i tabellen speciellt som Emil Johannesson och Titus Höyer, som är två av nyckelspelarna, varit justerade. Men övriga som spelat har verkligen krigat och spelat som ett lag. Det har varit kul att se.

På tal om se. När får vi se dig göra comeback i LIF-tröjan?

– Just nu känns det bra för min del även om det fattas lite, men jag ska träna på i min takt och förhoppningen är att vara med i någon match under hösten.

Välkommen tillbaka, Yazan Alalwan.